För en gångs skull så känns det som om jag skiter i allt som har med känslor att göra. Det har hänt så mycket på sista tiden som trubbat av mig, så nu är det som om jag inte känner längre. Och värst av allt är, att det gör mig inget. jag gillar att slippa må skit, gillar att inte behöva känna ångest. I och för sig gör kanske allt dethär mig till en elak och kall person, men för tillfället, så orkar jag inget annat. Så, ni som skadats och kännt av dethär, låt mig läka på mitt eget sätt. För jag kan inte mycket mer nu. (för er som 'glömt' så har jag precis separerat från J och allt runtom mig har fått sig ett par törnar' sry!)