igår så hyrde jag och j en rulle, som vanligt. och jag känner att jag vill berätta om den för er. Inte för att jag tyckte att det var en toppenfilm, utan för att den berörde som tusan. man visste varken ut eller in ett tag. stundvis var den så obehaglig att jag ville att den skulle ta slut omedelbums. sådär obehaglig så att till och med j ville sluta titta. men jag vill ändå visa er trailern, för det berörde en som fan. får nästan lite rysnings-varning här och nu.