I en stor skog långt bort i fjärran levde en föräldralös orm och en föräldralös kanin. Av en slump förhöll det sig så att båda var blinda från den dagen de föddes. En dag när kaninen var ute och hoppade i skogen så trillade han över ormen.

- Oj, ursäkta så mycket! Jag är tyvärr blind så jag ser inte var jag hoppar. Hoppas att jag inte gjorde illa dig. Jag vet faktiskt inte ens vem jag är själv, eftersom mina föräldrar inte berättat det för mig.

- Det är okej, sa ormen, jag är också blind sedan födseln. Och jag har aldrig träffat mina föräldrar, men jag kanske kan kräla över dig och se vad du är för en?

- Det vore jättesnällt! svarade kaninen.

Så ormen krälade över kaninen och sa sedan:
- Du har en mjuk päls, långa öron och en fluffig svans, så du är nog en kanin!

- Tack! sa kaninen, jag kan känna på dig med min tass och ta reda på vad du är för något!

Kaninen kände på ormen och sade sedan:
- Du är hal och slemmig, har en kluven tunga och saknar ryggrad, så antagligen har du någon form av chefsposition!