Idag känner jag att jag lever. Allt går i vågor. Ena stunden skrattar jag hysteriskt så att ögonen rinner, stunden därpå är jag så trött att jag inte ens kan prata. Man kan kalla det bakfull, jag kallar det supertrött. (se bild) Hoh! Nu suger soffan efter lite värmande ronniL, och en film. PussPuss!